Pistol mot tinningen/Gun to my head

  Ni vet när man blir så där irriterad när man inte har kontroll på sig själv. När den där chokladbiten slinker ner även om man lovat sig själv en ”sockerfri vecka”, det där glaset vin för mycket för att undvika dagen efter, när man låter andras negativa vibrationer få påverka och krypa under skinnet en kort sekund, eller när man sitter där och undrar vad som hände efter en lite väl defensiv hållning om något helt oviktigt med någon som inte betyder något. För hur det är, hur välbalanserade vi än är, hur mycket koll man än har på sig själv, så har vi våra dåliga dagar. 
Jag är så irriterad på mig själv för tiden för att jag inte kan hålla flåsaren borta från min säng. Att jag inte kan kontrollera att hålla ångesten borta.

Jag hade ju beslutat att inte låta för mycket oro driva mig till att använda energi på idioten. Men han skickar sms, står med stora skyltar framför mig i människovoimlet eller då och då stående bakom mig. Med ett fast grepp om mina axlar blåser mig lite i örat, som jag oftast nonchalerar, sedan viskar han blitt  och efter att jag har nonchalerar även detta basunerar han skrikande ut ”Att vem fan tror jag att jag är som inte lyssnar till hans svarta ord!!!” Det är ganska svårt att missa honom efter en dag med ännu ett meddelande om ett dödsfall i cancer, kroppen värker och tröttheten tar ut sin rätt. Det är ibland svårt att hålla fokus på att leva här och nu när livet är som bäst och jag känner kärlek och lycka och tankarna kommer krypande om hur det ser ut om ett år…. Jag har nämligen blivit back-stabbed av livet, min oskuld är tagen och jag kan aldrig mer tro på mina egna intuitioner vad gäller min hälsa. Jag kände ju aldrig cancern, jag var aldrig sjuk, eller kände någon knuta. Jag blev tagen på bar gärning och känner att det kan lika gärna vara nästa överfall som är på väg, som att jag aldrig behöver vara sjuk igen. 

Men när du får en förkylning blir du sur och kinkig för att du vet att det tar ett par veckor innan hosta och snuva har lagt sig. När jag blir förkyld registrerar jag min korta andhämtning, trötthet, torrhosta och ömhet i kroppen, som alla kan vara tecken på en begynnande lung- eller skelettcancer, som jag har blivit ombedd att vara observant på pga metastaser från trippelnegativ ofta sätter sig där. Och på en dålig dag skriker flåsaren ”Vad med din huvudvärk!! Hjärncancer kanske??!!!” 

Med stor sannolikhet är min förkylning, bara förkylning, men inte ens onkologen vågar ha is i magen över lite dåliga blodprover, min korta andhämtning och ömhet i torso. Så jag har fått skelettröntgen-tid inom en vecka. 

Tro nu inte att jag är ert nervvrak som går omkring med ångest 24/7, för majoriteten av tiden är flåsaren parkerad i garderoben. Men när läkaren  frågade mig en andra gång hur jag egentligen hade det med denna ovisshet under nästa år, och jag käckt hade svarat i första omgången ”Det är ok”, så slank den osminkade osanningen ur mig:

Det är som att leva med en pistol mot tinningen…..
Gun to my head 

 You know when you get annoyed when you are not in control of yourself. When that piece of chocolate slips down even if you promised himself a ”sugar-free week”, that glass of wine too much to avoid the day after, when you let other people’s negative vibrations have influence and crawl under the skin of a brief second, or when sitting there and wonder what happened after a little too defensive discussion about something completely unimportant with someone that does not mean anything. Because no matter how balanced we are, we have our bad days.

I am so annoyed at myself at the time for not beeing able to keep ”the breather” away from my bed. I can not control to keep the anxiety away.

I had decided not to let too much worry drive me to use energy on that diot. But he sends sms, standing with big signs in front of me in crowds or occasionally standing behind me. With a firm grip on my shoulders blows a little bit in the ear, which I usually ignore, then he whispers softly and after I ignore even this he trumpeting screams ”Who the hell I think I am not listening to his black words !!! ”                                   It is pretty hard to miss him a day with yet another announcement of a death in cancer, body aches and fatigue. It is sometimes difficult to keep the focus on living here and now when life is at its best and I feel love and happiness and thoughts come creeping about how it will look in a year …. because I have been back-stabbed by life, my innocence was taken and I can never believe in my own intuitions regarding my health. I never felt the cancer, I was never sick, or felt any lump. I was caught in the act, and feel that it might as well be the next attack is coming, as I never have to be sick again.

But when you get a cold, you are annoyed and fussy because you know that it takes a few weeks before coughing and nasal discharge has subsided. When I get a cold I register my short breath, fatigue, dry cough and soreness in the body, which can all be signs of an incipient lung or bone cancer, that I have been asked to be observant because metastases from triple negative often sits there. And on a bad day the breather screams ”What about your headache !! Brain Cancer maybe ?? !!!”

My cold is probably just a cold, but not even the oncologist dare to have a cool head over a little bad blood samples, my short breath and tenderness in the torso. So I’ve got bone scan appointment within a week.
Do not think that I’m a nervous wreck walking around with anxiety 24/7, because the majority of the time, the breather is parked in the closet. But when the doctor asked me a second time how I really had it with this uncertainty during the next year, and I had replied jauntily in the first round, ”It’s ok,” the brutal honest answer flew out of me:
It’s like living with a gun to my head …..

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s